Åkte till Illinois igår vid 6-tiden på kvällen. Först höll jag inte på att komma med planet till Las Vegas för att det var överbokat, men gjorde det till sist ändå. Dock var planet från Las Vegas till Chicago försenat vilket gjorde att jag missade 6 (am) bussen till Urbana. Nästa buss gick inte förrän 3,5 timme senare.... Sådär kul att sitta på en bussterminal i 3.5 timme och vänta. Jag läste i min bok "Putins ryssland" så tiden gick. Efter tre timmars sömn så var jag dock inte på superbra humör. Som om jag inte behövde vänta länge nog så var bussen en timme försenad också, eller rättare sagt 55 min (enligt bussbolaget). Rätt mycket försenad kom jag då slutligen till Urbana där jag åt lunch och checkade in på hotellet innan jag rusade vidare till labbet så att jag och Yee Kan kunde börja mäta. Jag öppnade burkarna med mina prover som jag jobbat hårt med att få till i Lund ett par månader tidigare. Till min fasa så insåg jag att dom hade förstörts..... Troligtvis är det värmen som hade gjort att Al filmen expanderat och bubblat till sig på proverna.
Vi började dock att försöka mäta och det finns väl fortfarande hopp, men det är inte så stort. Det var 9-10 månaders jobb i papperskorgen. Jag tappade sugen rejält idag och vet inte riktigt hru jag ska få upp geisten igen. Är nu mest trött på allt som har med jobb och forskning att göra. Tips nr 1 till dig som vill bli forskare; se till att du kan göra samtliga saker du behöver på den plats du jobbar på, dvs fläng inte halva jordklotet för att göra prover, som du sedan mäter på en annan plats än där du egentligen jobbar...en ohållbar situation som troligtvis aldrig funkar. Det lärde jag mig idag och det kostar troligtvis min fortsatta eventuella karriär som forskare.
No comments:
Post a Comment